Namnge Prover

Att hålla en vetenskaplig insektssamling innebär att noggrant märka dina exemplar. I bästa fall har du till och med en elektronisk databas för att hålla reda på allt. Här är några allmänna tips för att hantera exemplar och illustrationer om hur jag gör det.

Data:

  • Etiketter måste hållas på stiftet under insekten. Jag har sett några insekter med etiketter fästa separat för enkel visning, men detta är alltid ett misstag – prover flyttas och data kan lätt gå förlorade. Så här ser mina exemplar ut – med insekten överst 2/3 av stiftet och etiketten om 1/3 till halvvägs upp. Jag använder a nålblock för att behålla etikettens höjd genom hela min samling. Det är inte alltid lätt att se ovanifrån men det är alltid säkert fäst vid insekten för evigt.
  • Etiketter för mikrolepidoptera bör ordnas som sådana – med etiketten vinkelrätt mot dubbelfästet.
  • Etiketten bör innehålla så mycket relevant information som möjligt, men hölls tillräckligt kort för att passa på en stiftetikett. Flera dataetiketter bör undvikas så mycket som möjligt, Jag har sett gamla insekter med så många som 10 löjliga etiketter bifogade. Man bör vara för data, en för identifiering och eventuellt en för DNA/genitalia info. För tertiära etiketter som könsorgan bör de vara ljusa färger för snabb identifiering bland andra exemplar – mina är ljusgröna. Etiketterna är 3.5 teckensnitt och skär till en kraftig rektangel. Teckensnitt mindre än 3 är lätt utplånade av en pin-point och nästan omöjliga att läsa. Ovan 5 och etiketten är besvärlig. Så här ser en av mina standardetiketter förstorad ut:
  • Jag börjar stort och jobbar mig neråt – Land, stat, län och så vidare. Jag inkluderar också fångstmetoden på etiketten som viktigast avser när den fångades. Det kanske är att föredra att säga det uppenbara, t.ex.. “dygn/natt”.
  • Inkludera alltid GPS-koordinater i valfritt format (DMS, DDD.DDD eller DDD,MM.MMM). Förekomsten av Google Earth och billiga GPS-mottagare lämnar samlaren utan någon ursäkt för att utelämna detta. Även om du inte köper en enhet, du kan enkelt referera till Google Earth och hitta din exakta insamlingsplats, vanligtvis med förvånande lätthet. Denna precision kommer alltid att vara korrekt och förlitar sig inte på platsnamn som ibland ändras eller försvinner tillsammans.
  • Håll en insamlingsdagbok. Visserligen har jag ofta glömt att hålla min dagbok uppdaterad, men det borde vara standardfråga för alla fältforskare. Spela in data som annars inte hamnar på en etikett: väder, temperatur, specifika vägbeskrivningar till platsen, markägares namn, värdväxtföreningar, överflöd, intressant beteende, predation etc, etc…

Utskrift:

  • Hitta en metod för att generera flera etiketter. Det finns fristående mjukvara som t.ex EntoPrint, men jag har alltid sett det som krångligt och onödigt. Jag använder MS Word för att skapa kolumner, sedan är det bara att kopiera och klistra in etiketten så många gånger som jag behöver. När du har skapat ditt perfekta format kan du spara det som en mall för framtida etiketter.
  • Skriv ut dina etiketter på syrafritt kartong. Du kan hitta den i vilken butik som helst som Target eller Sam's Club, men 25lb eller mer är tillräckligt för att bibehålla styvheten under decennier. Standardskrivarpapper kommer att sjunka med tiden och skeva när det nålas fast.
  • Om du kan, skriv ut dina etiketter med en punktmatris pigmentbaserad skrivare. Min är en Canon iP4600-serie som använder outplånligt bläck (det är åtminstone vad de säger). Du bör testa ditt bläck för att säkerställa att det inte är vatten- eller etanollösligt. Skriv ut ett ark och låt det torka helt, blötlägg den sedan. Hittills har Canon inte svikit mig med deras bläck.

Databas:

  • Om du är villig bör du ta dig tid att skapa någon form av databas för din samling. Jag har använt Bönsyrsa i åratal med stor framgång. Det är en kraftfull relationsdatabas och helt gratis. Det finns dock en brant inlärningskurva och det tar ett tag att bemästra. Väl värt det i mina böcker.
  • Om du inte vill anstränga dig för Mantis, något så enkelt som ett Excel-kalkylblad kommer att göra susen bra. På nytt, du kan bygga relationsmakron i Excel, men det här börjar bli svårt snabbt.
  • Överväg andra alternativ som Access eller Biota (dyr). Eller så kan du alltid bygga din egen i ett program som FileMaker.
  • Fördelarna med en personlig databas är många. Viktigast av allt kan det skapa en digital säkerhetskopia som kommer att vara dina enda kvarstår vid en brandkatastrof i värsta fall. Säkerhetskopiera din databas och e-posta den till dig själv, det här är det bästa (och ofta bara) försäkring du kan ha. Exemplaren kan vara borta, men data och eventuellt även bilder kommer att finnas kvar.

13 kommentarer till märkning av prover

  • CHRIS!

    Jag har funderat på att migrera mina data från Excel till Access ett tag nu. Det börjar bli lite stort och krångligt för ett enda kalkylblad. Har dock skjutit upp det, eftersom jag helt enkelt inte kommer vidare med Access… det har alltid känts ganska tråkigt för mig. Mantis dock, ser utmärkt ut. Det finns till och med en OSX-version.

    Stort tack för länken!

  • Rea M.

    Häromdagen kände jag byggnadsfrustrationen över att hitta ett rent sätt att märka. Det är 2000-talet – det borde säkert finnas ett gediget märkningsprogram! Jag har använt Ento Media Services etikettgenerator (ett makro i Word), och medan gränssnittet är vad jag gillar i ett program, den kommer inte med alla funktioner jag skulle föredra och har sett i andra generatorer. En av mina kommittémedlemmar har ett Access-program han använder, men det tog inte bra att gå från Mac OS till Windows XP. Jag känner att det här är en av de frågor som har hundra olika lösningar, som alla väljer att ignorera den andres existens.

    Jag provar Mantis.

  • Roland Breithaupt

    Använder du några inventeringsnummer för enskilda exemplar. – I en elektronisk databas skulle ett exemplar ha en unik identifierare, men använder du något sådant på etiketter eller identifierar du dem genom placeringen i rutan? Jag tar levande bilder av exemplaret och vill koppla bilderna till det enskilda exemplaret, så jag tänkte var jag skulle placera ett unikt ID. – Kan det göras på artidentifieringsetiketten, lämnar art-ID tomt, så länge det inte är bestämt?

    • Ja, så ofta jag kan. Varje större samling har sina egna unika katalognummer, och vissa amatörsamlare lägger till sina egna också. I grund och botten måste det vara unikt, så inte “#1” eller “2016_001”, men något liknande “INHS Insect Collection 12345″. Eller…”2016-CCG-001”. Etc, ju mer unikt desto bättre eftersom det numret inte kommer att dupliceras i en annan databas någon annanstans.

  • Hej Chris,

    Tack för det hjälpsamma inlägget. Jag har en fråga om ditt etikettformat: Vad gör du med informationen om värdväxtarter?– och på liknande sätt – vad skulle du göra med, till exempel, en mikrolep leaf miner som du “samlade in” i ett blad och så dök det upp vid ett senare tillfälle? Skulle du sätta både insamlingsdatum och uppkomstdatum på en etikett? Det här blir mycket grejer på en etikett: (växtvärdarter, insamlingsdatum, uppkomstdata, etc) och jag försöker ta beslutet om att få allt på en etikett eller inte. Om du hade en parasitoid av en lövgruvarbetare skulle du ha det (växtvärdarter OCH lepvärdarter) ahhhh! för mycket grejer för att få plats! Jag har sett etiketter från flera entomologiska museisamlingar och det finns ingen konsensus om detta - vanligtvis har jag sett flera etiketter närma sig som jag ogillar, men det finns också press på att hålla etiketterna ganska små av lagringsskäl (t.ex.. 6 mm x 17 mm maximalt enligt Biological Survey of Canada). Det skulle vara omöjligt att begränsa allt detta tillsammans med standardplatsinformation på en 6 mm x 17 mm etikett även med storlek 3 font (även med mycket kortfattad lokal information). Jag ville bara få en andra åsikt om bästa praxis här. Tack!

    • Bra fråga! Inte alltid lätt och jag får bara större etiketter. Jag hatar att skära etiketterna på mitten men vanligtvis är det bättre än att ha en jätte 7-10 linjeetikett. I allmänhet försöker jag hålla en enda etikett till 6 linjer max, font 3 eller 3.5 Helvetica. Uppfödda exemplar får en lokaltoppetikett med insamlingsdatum dvs 4-5 rader och sedan ett värdskivbolag med uppfödningsinformation alltså 3-4 linjer längs linjerna av “samlades in på värd xyz på datum A, dök upp på datum B…”. När jag tittar på mina exemplar nu, kombinerar jag ibland specimen det-etiketten med den här andra etiketten för att minska storleken, men ibland inte – speciellt om jag går tillbaka vid ett senare tillfälle för att sätta namn på saker, de har 3 etiketter på dem – 4 om jag lägger till ett katalognummer!

  • Rick Overson

    Okej, det hjälper mycket - jag kommer att följa efter. Tack!

  • Mark O'Brien

    Jag var delägare i EntoPrint, förr i tiden. Så vitt jag vet, det fungerar fortfarande utmärkt, och om du behöver en serie på varandra följande nummer, det gör det ganska lätt. Trevligt inlägg, Chris.

  • Jag är ingen professionell programmerare, men jag försökte göra min egen metod för batchgenerering av insektsetiketterna. Alla kan prova. Det är enkelt och gratis. Jag gjorde för mina egna behov, men jag blir glad när det kommer att vara användbart för fler. Jag hoppas att det hjälper dig. Du kan skriva och skriva ut dina etiketter varje gång och överallt. Entomolog etiketter

  • Greg

    Entomolabels finns nu att ladda ner på http://labels.entomo.pl
    Du kan också ladda ner en (för) kort manual.

  • Du kan prova EntomoLabals (Endast Windows) för enkel och snabb etikettproduktion. Den stöder streckkoder (Datamatris, QR-kod, Kod39, Kod128) och automatisk numrering av etiketter, även importera data från CSV-filer. Programmet är gratis och redo att laddas ner från labels.entomo.pl

Lämna ett svar till Chris Grinter Avbryt svar

Du kan använda Följande HTML-taggar

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

  

  

  

Denna webbplats använder Akismet att minska mängden skräppost. Lär dig hur din kommentar data bearbetas.